Efter förlusten mot Växjö i lördags talade dåvarande huvudtränaren Anders Eldebrink om att första delen av uppehållet skulle användas till att “köra ned killarna ordentligt”. Nu vet jag ju inte helt säkert vad det innebär i praktiken, men antar att det syftar på att spelarna tränas ner rejält rent fysiskt. För ett bottenlag, med minimalt med energi och självförtroende, låter det i mina öron som en ganska dålig strategi. Jag förstår tanken att sen bygga upp formen stegvis igen, men ställer mig frågande till om det verkligen kan göras på endast nio dagar. Nu är Eldebrink i och för sig borta, men vi får väl anta att Ross, Hansson och Wennström varit delaktiga i träningsplaneringen och att man troligtvis därför håller fast vid denna.
Om vi istället tittar på ett antal saker som Rögle verkligen borde gnugga under det här korta uppehållet, är det ganska enkelt att peka på saker som behöver bli bättre för att laget ska kunna bli mer vägvinnande. Här är några detaljer som jag anser måste förbättras och det redan till första matchen hemma mot Mora den 14/11.
- Matchstarterna. Rögle har varit ovanligt trögstartade i år, inte bara resultatmässigt utan också rent bokstavligt. På 15 matcher har vi endast mäktat med att gå in i ledning efter första perioden i en enda match. Det var mot Redhawks hemma, då ställningen var 3-1 efter första perioden. Vi har varit i underläge efter första tredjedelen i elva av de 15 matcherna, och endast vid två av dessa tillfällen mäktat med att vända till seger (Luleå borta och Färjestad hemma). Att ständigt jobba i motvind är naturligtvis jobbigt för ett lag, så kan bara matchstarterna bli lite mer fartfyllda och fokuserade finns här så klart en stor förbättringspotential.
- Boxplay. Vi är inte riktigt sämst i ligan på att spela i numerärt underläge, utan har fortfarande Karlskrona och Mora bakom oss i den statistiken. Denna så viktiga speldetalj måste helt enkelt förbättras avsevärt för att vi ska kunna vinna fler matcher. Så här långt klarar vi att stå emot 72,92% av våra boxplay och den siffran skulle helst behöva ligga runt 80% för att öka chanserna till fler vinster. Jämför gärna med Skellefteå som ligger på imponerande 92,86%. De spelar ett modernt boxplay med mycket press och stor rörlighet. Vi skulle behöva ta efter lite av deras modell och jag hoppas att detta är en av sakerna som det jobbas på den här veckan. Jag skulle våga påstå att alla lag på den övre halvan i den här statistiken spelar en annan typ av boxplay än vad Rögle för tillfället gör.
- Effektiviteten och skottviljan. Vi är även bland de sämre lagen på att få skott på mål. På 15 matcher har vi skjutit 351 skott på mål och gjort 35 mål på dessa. Det ger en effektivitet på 9,07% och en tiondeplats i den här statistiken. Att skjuta mer mot mål brukar ofta anges som en universalmedicin när det går trögt och jag tror inte att det skulle missgynna oss att bli lite mer skjutglada. Samtidigt behöver vi också bli bättre på att få trafik mot mål och skymningar, så att effektiviteten också hänger med uppåt.
- Målvaktsspelet. Det känns inte helt rättvist att lyfta fram detta som en punkt med tanke på det strul laget hade i början av säsongen, där den tänkta målvaktsettan Ville Kolppanen blev allvarligt skadad någon vecka innan premiären. Det dröjde fem omgångar innan en ringrostig Justin Pogge kom in i laget och allt för stort ansvar hamnade på Emil Kruses axlar inledningsvis. Men här har kanske Rögle den lättaste och främsta förbättringspotentialen. Just nu ligger vi absolut sist även här med en räddningsprocent på 87,82. Den siffran borde gå att höja rejält, om bara defensiven sitter en aning bättre i omstarten.
- Defensiven. Usch, ja. Det känns som ett ständigt problem för Rögle BK. Det spelar liksom ingen roll att backar och forwards byts ut och nya kommer in – det förblir en av lagets främsta akilleshälar. Det har varit så i några säsonger nu och det är faktiskt konstigt att man aldrig riktigt får ordning på det. Visst, man kan alltid hävda att den ene eller den andre backen inte håller tillräcklig SHL-klass, men det borde ändå vara möjligt att sätta upp ett tryggare och mer stabilt spel i egen zon än vad som varit fallet t ex de här första 15 omgångarna. 62 insläppta mål på 15 matcher (4,13 mål per match i snitt) är ett underbetyg som heter duga – det är inte bara dåligt – det är på gränsen till uselt.
- Baklängesmål i PP. Slutligen finns det en mindre detalj där vi så här långt också är sämst i ligan, insläppta mål i numerärt överläge. Här har vi faktiskt redan släppt in tre mål när vi varit en man mer på isen. Det kan tyckas vara en mindre petitess, men för ett lag i motvind är det ett riktigt moral- och energisänke. Det finns inget värre än att släppa in mål vid tillfällen där man mentalt kanske ställt in sig på att skaffa sig ett övertag i en match, kvittera eller reducera ett underläge. Så här långt har vi däremot själva inte lyckats göra något Shorthanded Goal.
- Lagspelet. Här handlar det mer om en personlig känsla och det finns ingen statistik att underbygga resonemanget med. Men min uppfattning är att de olika lagdelarna inte riktigt hänger ihop. Vi anfaller inte som ett lag – där backarna fyller på naturligt och gör sig spelbara – utan det blir mycket solokörningar av forwards i mittzon/anfallszon, som där ofta tappar puck innan laget hunnit samla sig ordentligt offensivt. Omvänt så slarvar forwards ofta i hemjobbet och backcheckingen haltar bitvis betänkligt. Vi måste bli bättre på att hålla ihop lagdelarna och jobba fem och fem i i både försvars- och anfallszon. Den här detaljen spretar lite väl mycket under matcherna och det blir sällan någon bra rytm eller ordnat spel att prata om.
- Den mentala styrkan. Ytterligare en “mjuk” detalj som är svår att belägga konkret, men de sportsliga resultaten talar ju för sig själva. Under den djupaste svackan förra säsongen plockade ledningen in en mental coach, som kunde hjälpa spelarna att hitta nya tankebanor. Det gav inga omedelbara mirakelresultat, men jag vet att att hjälpte många spelare att stegvis bygga upp ett bättre självförtroende och en starkare laganda. Och vem vet, utan den mentala tränaren hade vi kanske inte klarat kvalet så bra – vi var ju trots allt ganska pressade bitvis även där. Så varför inte plocka in den här coachen igen och börja jobba även med de mentala bitarna? Vi har ju sett hur laget gått från stor pondus till totalt kaos på bara några minuter i flera matcher, och det måste främst bero på hjärnspöken i spelarnas huvuden.
Det ska bli spännande att se om de nya huvudtränarna hinner sätta en annan prägel på spelet under den här relativt korta förberedelsetiden. Framför allt ska det också bli spännande att se hur spelarna reagerar på att Eldebrink nu är borta ur bilden. Som jag skrev i ett tidigare inlägg tror jag att det funnits en förtroendeklyfta mellan truppen och Eldebrink under ganska lång tid – oavsett vad som nu sagts direkt efter beskedet om att han lämnar sitt jobb. Jag både tror och hoppas på en nytändning, där spelarkollektivet visar sig redo att axla ett större ansvar för den fortsatta säsongen. Den 14/11 kl. 19.00 släpps pucken för Rögle BK 2.0 säsongen 2017/18…
