I en lång och mycket intressant TV-intervju med Chris Abbott på roglebk.se finns en sekvens där sportchefen nog säger något som han kanske inte hade tänkt yppa offentligt egentligen. På fråga från Lasse Mauritzson om han är hoppfull inför säsongens andra halva svarar Chris Abbott: “Yeah, very hopeful. We have 39 points available for us left. Oh, sorry. 26 games. 39 is winning half of them”. Jag kan inte tolka svaret på annat sätt än att det uppsatta målet inom laget är ett poängsnitt på 1,5 poäng per match. Med tanke på att snittet under lång tid – förra säsongen och denna säsong fram till Eldebrinks avgång – har legat på 0,8 (kvalet ej inräknat), så förstår alla att det kommer krävas något extraordinärt för att lyckas. Men klarar man att nå det målet, är jag helt säkert att kvalplatsen kommer att kunna undvikas. Det kanske till och med räcker med 1,4 i poängsnitt för att nå målet.
När man läser den utmärkta intervjun med Cam Abbott av Linus Ahlin i dagens HD, förstår man att det som pågått i laget sedan några veckor tillbaka får betraktas som något av en revolution. Man måste bara älska varje ord Cam Abbott uttrycker och alla som någon gång arbetat under ett otydligt ledarskap vet vad det kan göra med moral och arbetsprestation. Cam Abbott tillåter ingen att fuska minsta lilla millimeter och han tycks även jobba hårt med lagets självbild. Det låter som ljuv musik i mina öron. Det man kan undra är varför klubben så länge nöjt sig med ett uppenbarligen bristfälligt och “slappt” ledarskap? För jag kan inte tolka Abbotts uttalanden och ambitioner på annat sätt än att det funnits många saker att korrigera och arbeta med sedan han tog över laget. Bara det att träningarna i betydligt större utsträckning präglas av tävling i många moment, är en viktig och tydlig skillnad. Och spelarna tycks gilla det, inte minst med tanke på alla skratt jag kunde notera under dagens träning.
Det som känns synd i sammanhanget är att vi går in i andra halvan med en aning stukad backbesättning. Younans skada kom mycket olägligt och jag tror att sportchefen hade hoppas att kunna landa ytterligare någon back under den här veckan. Nu ser det inte ut att bli så, även om det fortfarande är några dagar kvar till omstarten. Det har ryktats om några namn under den senaste tiden, men hur mycket substans det finns i dessa uppgifter är svårt att avgöra. Vi får avvakta och se, men att det kommer in ytterligare en eller två backar i laget är jag helt övertygad om. Som jag skrev i mitt förra inlägg är ett övergripande mål för bröderna Abbott att sätta ett lag på benen som de själva tror på och som de känner är rustade att klara ett kvalspel mot allsvenskt motstånd.
Backsituationen innebär att det lär bli ordentliga elddop på tisdag för backar som Jalasvaara och Jonsson. Jag var ute på dagens träning i Lindab Arena och spontant kändes det som om den finske backen kämpade med både tempot och flåset. Låt oss hoppas att det bara var en synvilla. Däremot ser han stark och rejäl ut i närkampsspelet, och med Schira som partner kan han kanske klara sig genom att spela enkelt och positionera sig rätt. Jonsson ser ut att växa för varje träning och med utökat förtroende från tränare och sportchef. Det är riktigt kul att se hans utveckling. Och i kulisserna finns juniorkolleger som Gustav Jäderberg och Isac Jernberg (som också medverkade på dagens träning), där särskilt den förstnämnde tog för sig rejält och såg ut att trivas i sällskapet. Backparen som körde på dagens träning och som troligen blir de som får förtroendet på tisdag, var följande: Schira-Jalasvaara, Youds-Williamsson, Bibic-Jonsson. Sjundeback: Jäderberg eller Jernberg.
Det var länge sedan jag kände samma entusiasm och hopp. Och även om det nu skulle bli kval till slut, känns det betydligt mycket tryggare att gå in i ett så avgörande skede under ledning av bröderna Abbott. Jag tackar Marcus Thuresson och styrelsen för den handlingskraft som man till slut visade, men med facit i hand kan man önska att denna riktningsförändring hade gjorts lite tidigare. Men nu är vi där vi är, och tillsammans ska vi se till att göra det bästa möjliga av läget. Jag hoppas och tror på ett kokande och sjungande Lindab Arena på tisdag, som hjälps åt att lyfta laget till en ny, högre nivå. Nu kör vi!
