Är ni redo?

52 matcher av grundserien är avklarat och slutspel står för dörren. Vad kan vi förvänta oss? Innan jag skriver några ord om stämningen i arenan. Nya vindar blåser och många nya människor har hittat till både sittplats och ståplats. För oss som läst Ola Selmens bok ”Ruben Hejarklackskungen” känns den som en dyster framtidsprofetia i barnboksform som redan slagit in. För oss som växt upp med en läktarkultur där sång och gemenskap och inte minst där originella människor bildat en helhet är dagens arenaupplevelse en rysning. Det är välkammat, proffsigt och snyggt att besöka Catena arena. Faciliteterna är imponerande och arenan är inbjudande och har allt. Det som försvunnit är ruffigheten. Jag saknar den hemvävda känslan och öppenheten att kunna gå omkring i hela hallen och hälsa på alla. Jag saknar gemenskapen på läktaren där laget var större än allt, där vi förenades och passionerat drevs till vansinne av Rögles prestationer. Det som gåtts förlorat måste jag åka till Åseda, Vetlanda, Olofström eller Mörrum för att hitta – glädjen, vemodet och kärleken till laget som är ovillkorslös och där gubbarna på läktaren låter som de spydiga och gnälliga gubbarna på balkongen i Muppet Show, Statler och Waldorf. Det får jag när jag följt HHC framfart i division 2 och det fick jag förr när jag såg Rögle. Någonting har gått förlorat. Rögle har sin ståplatsklack vilket saknas i de lägre divisionerna. Hade det funnits vet jag inte om vi fått en utveckling som i England där stämningen i många fall är bättre i divisionerna under Premier League. Människor betalar dyrt för biljetter för att kolla på ishockey för upplevelsens skull vilket gör att upplevelsen går förlorad när många vill ta del av den istället för att bidra. Det som vi har att förhålla oss till är att vi har rävar som vill ha det som det var och de som vill förnya och vara en del av utvecklingen. Det är inte svart eller vitt. Nog om detta. Slutspelstider för ett Rögle som har inneboende kvaliteter. Dan Tangnes har fått upp kravnivån, har byggt laget med en stark defensiv med ett offensivt fokus. Nu ska laget möta Cam Abbotts Färjestad, ett tungt lag rustat för slutspel. Två lag som liknar varandra och där målvakterna kommer att vara skillnaden. Taktiskt är det två drivna tränare, frågan är vilket lag som kommer att ha studsarna med sig och vinna kamperna på isen. Kan vi skapa tryck på läktaren som lyfter laget? Frågorna ställs på sin spets. När matchserien startar, är vi redo att offra stämbanden eller ska vi nöja oss med att sitta bekvämt, äta gott och haft en bra upplevelse? Det är nu vi behöver Ruben och alla andra original som skapar magi och brinner för Rögle i med- och motgång. Låt krokusen blomma!