En av fördelarna med att följa och blogga om Rögle är att det sällan är brist på saker att skriva om. Gårdagens stora nyhet var att Rögle valde att skicka tillbaka Kevin Marshall till Oskarshamn efter bara fyra matcher i SHL. Låt vara att Rögle inte lyckats vinna någon av dem, men Marshall har definitivt inte gjort bort sig och inte heller varit bland de sämre under den här perioden. Det är ju inte heller så att jag tror att Marshall är den räddande ängel som ska vända trenden, men efter att ha sett samtliga hans matcher i Rögle skulle jag just nu sätta Kevin före både Almen och Alen i den form som bröderna befunnit sig hittills den här säsongen. Självklart skulle det vara ett både svårt och tufft beslut ur lag- och statussynpunkt att istället låna ut någon av dem till IKO. Men på rent sportsliga grunder vore det ett betydligt mer rimligt beslut. Och Jesper Williamsson har väl inte direkt imponerat på de matcher han spelat (noll poäng och -9 på fem matcher), så han om någon skulle kanske må bra av att få speltid och matchträning i Hockeyallsvenskan.
Jag förstår därför att många Röglesupportrar är både upprörda och frustrerade just nu – jag lovar, det är inte bara jag som sitter här och tycker ovanstående. Klubben staplar märkliga beslut och uttalanden på hög och det känns som om det är på väg att byggas upp en förtroendeklyfta mellan fansen och klubben. En sak är säker, en sådan klyfta kommer inte att gynna någon som brinner för Rögle och klubbmärket. Det är dags att klubbens höga svansföring vad gäller poppiga slogans som #Tillsammans och #Tillsammans är vi starka omsätts även i praktiken och inte bara förblir glättiga hashtags i sociala medier. Ett exempel: Istället för att enbart skicka ut ett ganska innehållslöst och faktabaserat pressmeddelande, hade det varit mer rimligt om tränarna och Marcus Thuresson förklarade och motiverade på vilka sportsliga grunder som Marshall fick lämna så snabbt igen. Nu är vi istället många som står med ett stort frågetecken och undrar hur ledningen egentligen prioriterar bland spelarna. Är Marshall verkligen åttonde back i rangordningen just nu eller togs beslutet på andra grunder och vilka är i så fall det?
Det blev inte mindre märkligt när Marcus Thuresson senare i en intervju med HD sa följande: “Vi hoppas att vi får vara skadefria, lyfta i tabellen och börja vinna matcher med det manskapet vi har”. Kan ni se någon företagsledare i något annat sammanhang uttrycka sig på det sättet? Att hoppas på att det ska gå bra brukar sällan vara en framgångsrik strategi, varken inom idrott eller företagande. Jag brukar använda ett engelskt ordspråk som passar väldigt bra även i det här sammanhanget: “Don´t wish for it, work for it”. Det kanske är något Rögle skulle börja tillämpa istället för att gå runt och hoppas…
Jag vet att också att en av gårdagens andra nyheter väckte mycket irritation i de trogna supporterleden, när Rögle gick ut med att man dumpar priserna på vissa utvalda typer av biljetter och paket. Framför allt är det familjer, studenter och pensionärer som gynnas av de nya priserna och paketen. Det är väl helt i sin ordning att klubben behöver och försöker få mer folk på matcherna, men det är tveksamt om detta är rätt väg att gå. Och framför allt inte att lansera en sådan här sänkning endast 15 matcher in på säsongen. Det känns aningen desperat och lite som ett slag i ansiktet på alla supportrar som betalat fullt pris för ett säsongskort av något slag och därmed i praktiken förskottsbetalat Rögle för hela säsongen. Det är väl snarare de som borde premieras än de som endast köper lösbiljetter. Just sayin´…
Ekonomiskt trängda?
Och alla ni som hoppas på nyförvärv kan nog glömma det. Det kommer förmodligen inte att hända, om det inte uppstår skador på nyckelspelare. Det innebär att vi nu går in i det vidare seriespelet med den tunnaste backlinjen av alla SHL-lag. Thuresson deklarerade igår att man kommer köra vidare med sju seniorbackar och en juniorback, och den senare lär bli Samuel Jonsson. Inget ont om honom, men på SHL-nivå räcker han inte riktigt till ännu. Så då kan man ju undra vad som hände med den berömda konkurrensen på backsidan? Nu kan backarna fortsätta göra misstag och ändå vara säkra på att de får spela igen nästa byte och nästa match. Var ligger ambitionsnivån och vad hände med målsättningen om play in som kommunicerades innan säsongen startade? Återigen, berätta för oss hur planen ser ut framåt, så att vi åtminstone vet vad vi har att förhålla oss till.
Den konspiratoriskt lagde kan ju spekulera i att gårdagens nyheter tyder på att Rögle redan är i någon form av ekonomisk knipa. Det finns faktiskt en hel del som tyder på att så kan vara fallet. Målvaktsstrulet i början av säsongen innebär att klubben just nu betalar lön till tre målvakter. Eldebrinks plötsliga avgång har säkert också kostat en slant. Publiksnittet ligger hittills en bra bit under vad ledningen hoppades på och budgeterade för inför säsongen. Allt detta sammantaget har självklart frestat på ekonomin, och det kan också vara förklaringen till att man mer eller mindre är tvingade att köra vidare med seriens tunnaste backlinje.
Jag vill inte tro att det är så illa, men varningssignalerna finns helt klart där. Därför tror jag inte heller att klubben kommer plocka in någon ny huvudtränare. Jag såg igår att det ropades på Färjestads-profilen Tommy Samuelsson, som plötsligt blivit ledig från sitt tränarjobb i Schweiz, men den lösningen tror jag överhuvudtaget inte alls på. Dels känns han inte som rätt typ av tränare i det här läget, dels tror jag att klubben först vill ha klart med en ny sportchef. För övrigt en rekrytering som också kommer att kosta klubben en hel del pengar som man förmodligen inte räknat med (p g a dubbla löner under en övergångsperiod innan Masken lämnar definitivt).
Så det finns en del att jobba med i Rögle. Men snälla, börja åtminstone med att sluta hoppas…
