Röglesnack har ambitionen att vara en personlig supporterblogg, där Röglefans kan ta del av innehåll som kompletterar den rapportering om Rögle som finns i andra kanaler. För att kunna leva upp till den ambitionen behöver vi bli fler skribenter som brinner för Rögle och som har intressanta reflektioner att förmedla till andra supportrar.
Därför växlar Röglesnack nu upp och välkomnar Albin Bauer som ny skribent på bloggen. Han är en skåning i förskingringen, som tillbringat de senaste 13 åren i Stockholm. På senare tid har han skrivit om Rögle på Svenskafans, men tar nu klivet in även på Röglesnack.
Zorro-målet satte spår
Hans grönvita själ är starkare än någonsin, även om han numera får följa laget i sitt hjärta på distans. Han gör också sitt bästa för att föra Rögleintresset vidare till sina två döttrar, och tar inga risker när det gäller att undvika att de skulle fatta tycke för något gulsvart eller gult, rött och blått.
– Nej, där är det hård fostran som gäller. De vet att det bara finns ett lag att tycka om, förklarar Albin.
– Ett av mina starkaste Rögleminnen på senare tid är när jag fick med mig mina döttrar till bortastå på Hovet. Detta var deras första match live och något som säkert etsat sig fast i deras minnen för en lång tid framöver. Det var på höstlovet 2019 och vi fick förutom en Rögleseger med oss två mål i numerärt underläge och ett visst Zorro-mål. Min yngsta dotter pratar nästan bara om Nisse och frågar ofta hur det går för honom “där borta i det andra landet där han spelar nu”.
Hur länge har du följt Rögle och varför blev du grönvit?
– Det började nog redan på dagis, på förskolan Näckrosen i Söndraby utanför Klippan. Min storebror Anton har berättat att vi spelade landhockey och då var det alltid Rögle mot Västra Frölunda av någon anledning. Där blev han supporter och det är klart man vill vara som brorsan. Jag vet att en av killarna, Martin, som gick på samma dagis fortfarande har årskort i Catena. Så det var en bra kull med ungar, får man väl säga.
– Sen är båda mina föräldrar och min lillebror också inbitna supportrar. Vi tre bröder och våra föräldrar har faktiskt en grupp på Messenger som heter “Röglesnack”. Ganska passande. Nu när vi alla bor lite utspritt så chattas det friskt i denna grupp under matcherna.
Vad är ditt starkaste Rögleminne?
– Jag tänker på detta ibland. Vilket är egentligen det allra starkaste minnet? Det finns ju ganska många. Men jag har landat i att det ändå måste vara Håkan Perssons slagskott i kvalmatchen 1992 mot Leksand. Vi följde den på Radiosporten hemma i Perstorp. Jag var 10 år och glädjen visste inga gränser.
Vad vill du främst bidra med på Röglesnack?
– Det jag vill är att få ventilera och lufta mina tankar och känslor. Det kan nog ofta bli ganska personligt, men förhoppningsvis en del igenkänning för den som läser. Jag kan även gilla att “nörda ner mig” i lite udda statistik, så det hoppas jag också få möjlighet att göra vid något eller några tillfällen.
Hur går det i slutspelet?
– Oooh, jag hade hoppats att inte få den frågan. Det känns mer ovisst än på många år och många klubbar kan stå där som svenska mästare senare i vår. Rögle är självklart en av dessa klubbar. Formen under den andra halvan av säsongen har ju dock inte varit som den första halvan. Segrarna har inte kommit lika lätt och det har blivit fler poängtapp. Samtidigt har klubbar som Växjö och Skellefteå spelat upp sig och ser starka ut. Sen kan vi inte heller räkna bort Örebro, Färjestad, Luleå, Frölunda och Leksand. Så det är verkligen ett riktigt getingbo i år!
– Det är så himla svårt att ställa om kravbilden när man, som vi, är vana vid negativa kval, nedflyttningar och uppflyttningar. Blir jag tvingad att säga något så säger jag att vi tar oss till semifinal men där tar det tyvärr nog stopp i år. Sen så hoppas jag såklart att vårt Rögle än en gång kan överträffa mina förväntningar och krav och gå till en final. Det vore så jäkla kul om ett nytt favoritminne skapas 2021!
