Med lite distans till gårdagens match mot Färjestad ska jag försöka mig på en analys av den för säsongen ovanliga “kollaps” som vi såg i den tredje perioden från Rögles sida. Fram till sekunderna innan den andra periodpausen så var det här en match som Rögle kontrollerade till hundra procent, och Färjestad fick jobba hårt för att skapa några heta chanser. Då svarade Rifalk för ett helt obegripligt ingripande, som gav Färjestad en reducering och luft under vingarna i ett psykologiskt viktigt läge. Varför inte bara blockera pucken och ta en tekning? Det var alltså tre sekunder kvar på klockan, och inte mycket utrymme för Färjestad att kunna skapa något via en offensiv tekning. Rifalk vet såklart om att det var ett felaktigt beslut han tog, och att det bidrog till att Rögle tappade både sitt koncept och sitt momentum i matchen.
När sen Rifalk svarade för ännu en tavla i början av den tredje perioden, kändes det lite som om luften gick ur hans lagkamrater. Rögle tappade tålamodet och började spela en hockey som vi inte sett röken av på väldigt länge; ostruktuturerat, ogenomtänkt och slarvigt. Det kostade ytterligare två baklängesmål i snabb följd, innan laget hittade tillbaka till någorlunda normala gängor under den sista halvan av perioden. Med tanke på händelseutvecklingen tycker jag att vi ska vara nöjda med en pinne, även om ett mer fokuserat Rögle sannolikt hade lämnat Karlstad med samtliga poäng i bagaget.
Alla lag får den här typen av svackor under en säsong, och det viktiga nu är att ta lärdom av det som hände i Karlstad och se till att det inte händer igen. Det är först om två månader som det här laget ska vara helt färdigt, och dippar som den vi såg igår kommer säkert att ske igen fram till dess. Det är lätt att tappa perspektiv som supporter, och det är inte länge sedan vi hade jublat över en pinne mot Färjestad borta. Nu är man i det närmaste lite besviken, men i ärlighetens namn har Rögles dippar den här säsongen både varit kortvariga och sällsynta. Det behöver vi också ha med oss innan vi dömer laget allt för hårt för en enstaka missräkning.
Men med det sagt, behöver man också se vad som kan göras bättre framöver. En sak jag reagerade över var att Moritz Seider inte fick chansen direkt i övertiden. Han var inte ens med i något av de första bytena, utan här satsade coachstaben på först Hansson och sedan Gélinás (som för övrigt kastade iväg en puck på chans som ledde fram till Färjestads avgörande mål). Det beslutet förstår jag faktiskt inte, och här behöver Cam & Co faktiskt ha bättre fingertoppskänsla.
Under matchen var Seider isens klart lysande stjärna och i mina ögon överlägset bäst i Rögle. Han gjorde en av sina bättre insatser i den grönvita tröjan och lämnade matchen med 1+3 i poängprotokollet. Självklart ska en sådan spelare ges förtroende i övertiden, där 3-3 ger både ytor och möjligheter för en spelare som Seider med sitt självförtroende och sin spelintelligens. Det är just en sådan spelare som kan göra skillnad i den spelformen. Abbott brukar ju själv hävda att de hetaste spelarna ska spela oavsett hierarki eller namn på tröjan, men det mantrat följde han verkligen inte själv igår.
Här finns det en förbättringspotential vad gäller matchcoachning, och det kanske kan bokföras på kontot över bristande erfarenhet. Cam är ju fortfarande lite av en “rookie” i huvudtränarrollen och jag hoppas att han gör samma analys som jag vad gäller valet av spelare i avgörande lägen. Det lär bli helt avgörande när matcherna får mer cupkaraktär i ett slutspel.
