Vi är många besvikna och frustrerade Rögle-supportrar just nu. Det som skulle bli revanschens säsong ser istället ut att bli ännu ett magplask, kanske till och med hårdare och mer smärtsamt än det vi upplevde under förra säsongen. Då repade laget trots allt lite mod till slut och spelade en jämn kvartsfinal mot det senare finallaget Skellefteå. Med tanke på hur det såg ut långa stunder under säsongen, var det ändå ett hyggligt bokslut på en i övrigt rätt trasig säsong.
Oavsett vem man pratar med är känslan densamma: Hur i h-e hamnade vi här igen? Det är ett steg tillbaka till tider som många av oss supportrar hoppades var förpassade till historieböckerna, men tyvärr känns det lite som om vi är tillbaka på ruta ett igen som förening. Låt vara att det inte går att jämföra dagens Rögle med den klubb som tog klivet upp i SHL inför säsongen 2015/16.Trots att allting har blivit mer storskaligt och professionellt i alla delar, verkar klubbledningen ha svårt att sätta en kultur och en verksamhet som är stabil över tid.
Jag hoppas innerligt att snacket om SM-guld är lagt på is och att ledningen lärt sig en läxa vad gäller vilka budskap som ska kommuniceras externt och vilka budskap som man gör bäst i att hålla internt. Sen att andra sätter etiketter och favoritskap på dig som klubb, är något helt annat än det vi fick höra från Koch med flera innan säsongen ens hade startat. Jag gillar att man har självförtroende och attityd, men att utropa sig själv till SM-guld-kandidat är bara dumt om ni frågar mig. Snacka om att lägga onödig press på sitt lag.
Men det finns fler läxor som behöver göras, om vi nu förmår samla ihop oss och klara ett SHL-kontrakt även till nästa säsong. Just nu räddas vi av att det finns andra lag som kämpar mer med resultaten än vad vi gör, men jag trror att det kommer krävas en nivåhöjning för att vi ska undvika plats 13 när serien summeras efter 52 omgångar. Då måste klubbledning och styrelse vända på varenda tillgänglig sten för att få verksamheten på rätt köl igen:
- Fysiken. Hur tränar vi? Har vi verkligen fysiken för att mäta oss med de bästa lagen i serien? Spontant är jag tveksam. Hur många matcher har vi inte börjat strålande, för att sen mattas betänkligt under sista tredjedelen?
- Kulturen. Vilken kultur ska prägla Rögle som förening? Vad ska vi stå för?
- Identiteten. Vad ska vara Rögles identitet som lag? Just nu kan jag faktiskt inte besvara den frågan på ett vettigt sätt. Tidigare hade jag svarat en intensiv, fartfylld och offensiv hockey, men nu vet jag faktiskt inte.
- Lagbyggen. Hur bygger vi lag som är framgångsrika över tid? Börja bakifrån med en pålitlig målvakt och en starkare backsida. En stark defensiv vinner matcher och titlar (lex Växjö).
- Ledningen. Har vi rätt ledning på plats? Är Daniel Koch rätt man att leda Rögle framåt? Har vi en styrelse som har kompetens att ge klubbledningen rätt stöd och vägledning?
Jag har ingen eller begränsad insyn i den dagliga verksamheten, och skulle jag fråga ledningen skulle de garanterat svara att allt ovan är under kontroll och avprickat. Det är mycket möjligt att så är fallet, men ändå uppvisar patienten symptom på att så inte är fallet. Resultaten de två senaste säsongerna ligger långt under de förutsättningar som vi har haft som förening. Det känns tyvärr som två vaskade säsonger, och för klubben gäller det verkligen att inte trampa snett på vägen framåt.
Förtroendekapitalet som byggts upp sedan 2018 har fått sig en rejäl törn hos både supportrar och sponsorer, något jag också tror kommer märkas när det blir dags för klubben att sälja in säsongen 2024/25. Men rätt hanterat kan förtroendet återskapas relativt snabbt, men det vill till en ordentlig självrannsakan och genomlysning av verksamheten för att det ska ske.
