Samtidigt som det börjar dra ihop sig till slutspel i SHL pågår förberedelserna och planeringen för säsongen 2021/22 för fullt. Som supporter är det lätt att glömma och tappa perspektiv, men det var inte allt för många säsonger sedan som Rögle mer eller mindre fick ta det som blev över på spelarmarknaden när de etablerade SHL-klubbarna hade gjort sina prioriterade val. Nu är läget ett helt annat och Rögle har på några få säsonger gjort sig ett namn som en klubb som lyfter sina spelare till både nya nivåer och till ligor högre upp i hockeyns ekosystem.
Det känns nästan overkligt att skriva det, men personligen tror jag att Rögle som klubb idag rankas högst av samtliga SHL-klubbar när det gäller just utveckling och vinnarkultur. Ja, jag vet – vi har inte vunnit ett dyft ännu. Men med vinnarkultur i det här sammanhanget syftar jag på saker som dagliga vanor, klubbens målsättningar, organisationen som finns runt laget och de faciliteter som numera finns i Catena Arena. Samtidigt har professionaliteten ökat, hela vägen från vaktmästare till fystränare. I det senare fallet vet jag att Erik Olsson är oerhört systematisk i sitt arbete och hans betydelse för lagets framgångar de senaste säsongerna ska absolut inte underskattas. Alla lag är självklart “bäst tränade” i hela serien, men i Rögles fall är jag tämligen säker på att man i varje fall inte ligger på den undre halvan i den kategorin.
Men åter till kommande lagbygge och klubbens nya status i SHL-hierarkin. Vi vet just nu ganska lite om vilka spelare som kan tänkas ansluta och vilka som kommer att lämna laget efter säsongen. Det lilla som har läckt ut hittills är att Filip Sandberg i HV71 är klar till nästa säsong, även om han pliktskyldigt har förnekat det själv i en intervju med HockeyNews. Men jag skulle bli väldigt förvånad om det inte finns substans i de uppgifter som kommit från såväl Aftonbladet och Expressen. Det hör till spelet att förneka när den här typen av känslig information når offentligheten. Övrigt som är känt är att två talanger från Modo ska vara klara för Rögle. Det handlar om backen William Wallinder och forwardslöftet William Strömgren.
Av de tre “klara” nyförvärven är det väl enbart Sandberg som är tänkt för en ordinarie plats. De unga Modo-talangerna kommer garanterat få chansen men sannolikt blir det ett för stort steg att direkt ta en plats i en toppaspirerande klubb som Rögle. Här lutar det nog mer åt utlåning till någon HA-klubb alternativt spel i J20. Så vi kan räkna med att det finns ett antal ytterligare klara spelare i kulisserna, eftersom det lär uppstå en hel del luckor i det nuvarande lagbygget efter en så här långt framgångsrik säsong.
Om vi börjar på backsidan så vet vi redan nu att Moritz Seider spelar i NHL och Detroit nästa säsong. Jag kan även tänka mig att hans backkollega Gélinás är attraktiv för lag både i KHL och i Schweiz, så skulle därför inte bli förvånad om han väljer att gå vidare till ett mer lukrativt kontrakt än vad Rögle förmår att erbjuda. Detsamma gäller nog tyvärr för Niklas Hansson. Han har haft en stark utveckling sedan han återvände till Rögle och bör därmed ha höjt sin attraktionskraft för ligor som KHL och NLA. Joey LaLeggia är ännu så länge ett frågetecken, både vad gäller hans kapacitet över tid och hans tankar inför en eventuell fortsättning i Rögle. Som back har insatserna pendlat ganska mycket, men andra halvan av matchen mot Skellefteå var briljant. Jag tror Chris Abbott vill avvakta lite och se om LaLeggia kan spela på den nivån över tid, innan han erbjuder något kontrakt för säsongen 2021/22. Sen ska ju LaLeggia själv vilja stanna för att det överhuvudtaget ska vara aktuellt med en förlängning.
Men i “worst case” är det alltså fyra topp 6-backar som kommer att behöva ersättas i kommande lagbygge. Här tror jag att det redan finns fler namn klara (utöver Wallinder) som vi ännu inte känner till, och om en sån som Hansson väljer att lämna så lär Chris redan känna till det eftersom en s k out-klausul i ett kontrakt behöver aktiveras relativt tidigt. Av luckorna räknar man garanterat med att Johannesson fortsätter sin positiva utvecklingskurva och därmed mäktar med att ta en ordinarie plats på sex backar. Därmed landar vi i fyra nya backar, varav två för backpar ett eller två och två för bredd/utveckling. Men det kan lika gärna bli tre etablerade backar och så Wallinder. Det lär tiden utvisa.
Då kan vi alltså ha följande läge defensivt:
- Ny-Ny
- Jonsson-Johanesson
- Ekestål Jonsson-Lesund
- Wallinder-Ny
Det lär bli många poäng att ersätta
Om vi då tittar på forwards i kommande säsongs lagbygge, finns det en överhängande risk att Rögle blir av med hela sin förstakedja. Det skulle innebära ett stort tapp poängmässigt och på något sätt måste det ersättas med kompetens utifrån. Men precis som tidigare tror jag att Chris Abbott hoppas att spelare som blir kvar kan ta poängmässiga kliv med nya, uppgraderade roller, likt Ryfors gjort den här säsongen när Brithén lämnade för Schweiz. I den här kategorin finns spelare som Tambellini (som redan nu gör det bra men som säkert har potential att göra ännu fler poäng), Ferguson (som kommer till lägen men som behöver bli vassare i sina avslut) och Edström (som med sin fysik och räckvidd borde kunna ha en större offensiv kapacitet).
Just Brithén måste väl även ses som en första viktig byggsten i nästa säsongs bygge, även om han är på plats och gör skillnad redan nu. Det senare är ju en ren bonus i mina ögon.
Chris hoppas såklart på att Everberg ska välja tryggheten och lugnet i Ängelholm framför ett lukrativt kontrakt i Schweiz. Enligt egen utsago ska Dennis redan ha tackat nej till ett bud från Davos, men där lär finnas fler som är intresserade av hans tjänster kommande säsong. Men om han bestämt sig för att lämna bör Chris Abbott redan känna till detta, då “out-klausuler” som tidigare nämnts måste aktiveras i god tid innan säsongen är slut. Det finns ett spikat datum inskrivet i kontraktet från start och det datumer har vi garanterat passerat nu. Så tystnaden just nu tolkar jag ändå som att det finns goda chanser att Everberg tar en säsong till i Rögle. Men spelare som Ryfors och Zaar utgår jag ifrån är förlorade.
Bland övriga forwards är många under kontrakt, även om där finns ett par kantbollar som behöver plockas ned innan vi vet säkert hur det totala rekryteringsbehovet kommer att se ut. Jag tänker främst på Matson och Andersson, vars kontrakt går ut efter den här säsongen. Personligen ser jag gärna en förlängning med båda. Matson har utvecklats till något av en grönvit kulturbärare och jag tror att han har en viktig roll att spela både på isen och i omklädningsrummet. Detsamma gäller för Erik Andersson. Båda är också lite av scweiziska arméknivar, och villiga att ta den roll som tränarstaben ger dem. Det är ovärderliga egenskaper att ha i ett lagbygge.
Då återstår bara Olli Palola som ett osäkert kort. Han började sin sejour i Rögle en aning vingligt men har successivt skruvat upp både form och poängproduktion. Bara de åtta senaste matcherna har han svarat för nio poäng (5 mål och 4 assist). Om prislappen bara är den rätta – och Olli vill själv förstås – skulle jag tro att Chris gärna ser Palola även i nästa säsongs Rögle. Jag tror även att Olli är sugen på att uppleva publiken i Catena, inte minst nu när det nya bygget snart står klart. Så jag räknar därför med Palola i lagbygget 21/22.
Då skulle en trolig uppställning kunna se ut enligt följande:
- Tambellini-Brithén-Everberg
- Bristedt-Ny-Sandberg
- Bengtsson-Ferguson-Palola
- Edström-Sjögren-Matson
- Andersson-Sjödin-Strömgren
Mycket spekulationer såklart, men jag tror att det är någonstans här vi landar till slut när vi summerar silly-säsongen inför 2021/22. För Rögles del skulle det innebära en omsättning på 6-7 spelare i nuvarande trupp. Det är absolut hanterbart och jag är övertygad om att fldera av luckorna som kommer att uppsatå redan är fyllda med fullgoda ersättare. För som jag skrev i inledningen; numera råder nya tider och till skillnad från bottenlagen i SHL har vi kunnat välja från de översta hyllorna i spelarutbudet och därmed se om vårt hus i god tid innan en ny säsong inleds.
