Välj en sida

Rögle ligger tvåa i SHL-tabellen och är bevisligen svårslagna, trots att spelet inte riktigt stämmer. Det går att ösa lovord över laget och jämföra med hur det sett ut förr. Men det är att göra det enkelt för sig och får oss att missa vilken nivå Rögle klivit upp till numera. I takt med att nivån höjs, ökar kravbilden också. För att beskriva lite av lagets problem vill jag citera de intellektuella giganterna After Shave och Galenskaparna.

”Hur liten kan man bli innan man försvinner?”

Då tänker jag på hur laget hackar sig fram och Robert Lantosi är en spelare som redan försvunnit. Frågan jag ställer mig är hur gärna stjärnvärvningarna Ryan McKiernan och Tyler Kelleher vill stanna i Rögle? Bänkningen av de två är en tydlig signal om att Rögle förväntar sig mer. På backsidan har de unga spelarna växlat upp och Ryan måste göra detsamma om han vill få speltid.

Framåt ser det osynkat ut och här tror jag en del ligger i att Ted och Mattias harvar i en fjärdekedja. Mattias funkar bättre som center och Ted ska spela i en mer offensiv roll. Värre är det för Kelleher som inte alls får det att stämma. Hans självförtroende lär inte vara bra och trots massor av möjligheter i olika kedjor lossnar det inte för honom.

McKiernan, och Kelleher är två bra spelare (tre om vi räknar in Lantosi) som värvats in för att vara spetsspelare, men som ännu inte lyckats nå de höjderna. McKiernan är den som har presterat bäst och jämnast hittills. Om de värvats som spets men utkonkurreras av juniorer, är det underkänt för både scouternas jobb och för spelarna. Det finns en risk att båda får gå och att lönekostnaderna som sparas läggs på en annan spetsspelare framåt. Backsidan som såg skakig ut för ett tag sedan har förstärkts med Gelinas, så där jag tror att det är stopp.

Frågan är vilka forwards som finns lediga på marknaden? Vågar vi hoppas att Ryfors eller Zaar vänder hem?

 

 

Kommentera