När bortaturnén idag – sprängfylld av gott självförtroende – gör ett stopp i Timrå är ödmjukhet och fokus sannolikt lämpliga ledord för våra Röglehjältar. Ett desperat Timrå på hemmaplan får inte ses som en snabbmat man enkelt kan stoppa i sig längs resan. Då ligger plumpen i protokollet nära till hands. Lyckas spelarna däremot envetet fokusera på sin egen prestation och sitt gemensamma spel under 60 minuter, så bör chansen till en förlängd rad av segrar vara väldig god. Idag handlar det mycket om att mota det egna högmodet, hålla koncentrationen och lyckas “städa av” en ganska förväntad seger på bortaplan på ett bra sätt. En ny situation för det före detta lindansargänget Rögle.
Mot Linköping lyckades man sno åt sig en relativt “billig” bortaseger, lite på ena skridskon. Det var som Jonas skrev här igår och Linus i HD, ett viktigt kvitto på en önskvärd förmåga i en grå serielunk i november. Mot Timrå hoppas jag att vårt lag ger oss ännu en bekräftelse. Att Rögle kan presentera ett lite smartare och säkrare sätt att fixa en seger mot ett på pappret svagare motstånd. Jag hoppas att Rögle är riktigt beredda och fokuserade från start. Framförallt vill jag se distinkta uppspel från egen zon, fler ordnade anfall och ett stort tålamod. Vi ska envetet söka första målet och därefter, oavsett över- eller underläge, mala vidare för att likt ett sedan länge etablerat topplag skaffa oss en “säker ledning” och efterhand kunna kontrollera matchen.
Under seriens gång, för att få poäng och som förberedelse inför kommande slutspel, är det viktigt att utveckla förmågan att spela mer avslappnat på ledning. Man måste ha förmåga att kunna “stänga och spela av matcher” på ett tryggare sätt än vad man exempelvis gjorde hemma mot Örebro. Mot Färjestad hemma fungerade det inte alls. Idag är motståndet inte av samma kaliber, men just därför gör förhoppningsvis Rögle ett gediget dagsverke och skaffar sig tillfället att lyckas bättre med att stänga matchen. Då har laget tagit ännu ett litet steg i sin utveckling.
Oavsett om det blir ett bakslag eller ytterligare ett fall framåt idag, så är det helt tydligt att Rögle slagit in på sin färdväg mot en definitiv etablering i SHL. Framöver kan och bör vi kunna vara ett potentiellt topplag i serien. Att man lyckas bärga segrar relativt enkelt på bortaplan, är som sagt ett tydligt tecken på just detta. Men vad är det underliggande receptet till framgång? Jag svarar: Laget, laget och laget! Låt mig förklara.
Lagets inledningskris kunde ha lett till splittring och fördjupad kris. Men laget hade högt i tak och visade vilja att prata sig samman till gemensamma lösningar. Laget fokuserade tillsammans på själva spelet, löste knutarna och svetsades på så vis samman ytterligare.
I lagets inledande “krishantering” blev det alltså ganska snabbt lösningsfokuserat och opersonligt. Hur skulle lagets spelidé förändras till det bättre? Mycket tyder på att fokus då serien inleddes låg lite för mycket på att få enskilda spelare som t ex Thomas att hitta rätt. Under krishanteringen befästes emellertid lagets betydelse framför individens. Och just där tappade man gissningsvis Thomas, om han sen inte blev involverad eller själv valde att gå sin väg låter jag vara osagt. Även de med individuell spetskompetens måste vara vara delaktiga och beredda att underordna sig kollektivet. Som en jämförelse kan Sjögren – med närmast en ikonisk status – nu i relativt lugn och underordnat lagets bästa slipa sina individuella förmågor allt spetsigare till förmån för just laget. Thomas och Sjögrens ingångar i laget kan tyckas vara petitesser men är sannolikt väsensskilda och oerhört viktiga i en lagsport.
Vi kan i förlängningen finna många saker som utvecklats till det bättre. Men i princip bottnar alla i en lyckad lagsammanhållning. Ett konkret exempel är hur Cams lyhördhet till synpunkter på träningsintensitet och spelidé stärkt laget. Speciellt när spelarna i laget både får och förmår bidra. Då äger de till del sin egen situation och växer med ansvaret. Laget har tillsammans kommit fram till hur man kan och vill spela. Det säger sig själv att det fungerar bättre än om alla helt blint och kategoriskt ska dansa som radiostyrda bilar efter tränarens pipa.
Nu kan sportchef Chris visserligen njuta av att laget fungerar och inte är i akut behov av “individuell spets”. Men han kan knappast sitta med armarna i kors. Laget är fortfarande numerärt litet och känsligt för frånvaro. Widings avstängning och Schiras skada tydliggör om inget annat detta. Vis av erfarenheten med Thomas kan han dock kosta på sig en rejäl portion tålamod och göra allt som står i hans makt för att hitta rätt komplement. Någon som han verkligen tycker är värd att “störa” gruppen med. För gruppbildningsprocessen gör alltid en omstart då nya individer tillkommer. Den svåra men mindre panikartade situationen kan han tacka laget för. Den har de efter den fasansfulla inledningen oväntat, hastigt och oerhört lustigt satt honom i.
För dagen hoppas jag som sagt att laget befäster sin etableringsresa ytterligare och förmår ta ytterligare ett litet utvecklingssteg genom sitt sätt att hantera ett favoritskap och bärga en seger på bortaplan.
