Första ronden i back to back-mötet mellan Rögle och Växjö gick till smålänningarna, som precis som flera lag tidigare lämnade Ängelholm med tre poäng utan att behöva varken briljera eller dominera. Rögle föll som så ofta på eget grepp och när misstagen kom var Växjö hypereffektiva. Rögle gjorde annars sin spelmässigt bästa insats på flera matcher, men mot ett lag som Växjö har man inte råd att bjuda på två-tre mål. Då vinner man helt enkelt inte. Misstagen fortsätter att vara Rögles främsta akilleshäl.
Rögle kom annars ut som i fornstora dagar och sköljde över Växjö de första 3-4 minuterna, utan att kunna skapa de där riktigt heta chanserna. Connolly tappade sen pucken på offensiva blå vilket gav Växjö en snabb spelvändning, där en fri Adam Brodecki till slut lyckades slå in en oförtjänt ledning för bortalaget. Men Rögle vek inte ner sig som tidigare utan fortsatte att spela helt okej. Efer tekning i Rögles zon la Noah Welch en enkel puck mot mål, som på något sätt letade sig in bakom Pogge. Billigt mål. Den pucken borde nog kanadensaren ha tagit.
Lerg fick till slut utdelning när han gjorde något som Rögle har förtvivlat svårt för – att få puckar mot mål. Snabb och viktig reducering efter Växjös snöpliga och lite oförtjänta tvåmålsledning. I slutet av perioden fick Växjö möjlighet att spela powerplay och med Rögles nivå på boxplay var det ganska väntat att de skulle få utdelning. Boxplay måste helt enkelt bli mycket, mycket bättre! Varför ge bort så mycket tid och yta? Det funkar dåligt mot så puck- och spelskickliga lag som t ex Växjö. Rosén fick oceaner av tid och yta, och kunde enkelt servera Elias Pettersson. Smack: 1-3…
Rögle jobbade och jobbade matchen igenom och skapade en hel del chanser, men har förtvivlat svårt att göra mål. Ryfors var helt fri liksom Widing två gånger om. Det var först när Aaltonen fick friläge med 20 sekunder kvar som pucken till slut letade sig in bakom Viktor Andrén i Växjö-kassen. Men Växjö gav inte bort någonting i tredje, utan junioren Dominik Bokk blev matchvinnare med sitt 2-4 på en ny spelvändning. Men ursäkta, vad gör Cade Fairchild vid det målet? Att kasta sig handlöst åt sidan brukar sällan vara särskilt effektivt backspel. Hur många chanser ska den mannen få innan det är dags att ta farväl? Två poäng på 14 matcher och – 9 för en offensiv back duger knappast.
Och när vi är inne på enskilda spelare, så undrar man hur långt förtroendet för Sebastian Collberg sträcker sig. Det tycks vara oändligt, utan att han behöver prestera överhuvudtaget. Har Rögle verkligen råd att ha den typen av spelare i truppen?
Hursomhelst, reduceringen till 3-4 i fem mot tre i slutet av matchen var mer av akademisk karaktär. Växjö kontrollerade händelserna fullt ut och kunde nog ganska nöjda sätta sig på bussen tillbaka till hemstaden. Nya tag i morgon, men det mesta tyder väl tyvärr på att Rögle går till landslagsuppehåll med sex raka förluster och ett växande gap upp till fast mark.
Rögles tre stjärnor:
- Emil Kruse. Kom in vid 1-3 och gjorde det riktigt bra. Räddade sitt lag vid ett par tillfällen i andra perioden, då det lätt hade kunnat rinna iväg målmässigt. Bör få chansen från start i morgon.
- Filip Karlsson. 1 + 1 gör förhoppningsvis gott för självförtroendet. Känns som han är på uppgång efter en ganska tung inledning på säsongen.
- Alexander Younan. Har utvecklats till en stabil och rejäl SHL-back på ganska kort tid. Räddade sin backpartner Schira vid ett par tillfällen i kväll, när den senare drabbades av kraftigt övermod. Ett av få utropstecken på backsidan.
