Det blev tyvärr ännu en säsong, där Rögle kämpar med att hitta både identitet och form. Spelmässigt glimtar det till här och där, men i det stora hela fattas det något i lagmixen för att laget ska kunna lyfta i tabellen.
Efter 34 omgångar känns det som om rollfördelningen i laget fortfarande inte är på plats. Iskalla spelare behåller sin plats i hierarkin, trots att både deras insatser och inställning kan och bör ifrågasättas. Spelare som innan säsongen förväntades vara några av lagets viktigaste stöttepelare, förmår inte att leva upp till de högt ställda förväntningarna.
Så här långt in i säsongen går det inte att prata om tillfälliga formsvackor och trender, utan i många fall är det nog den nivå som spelarna klarar av att leverera på för tillfället. Trots det tycks spelare som Zaar och Everberg sitta på ett orubbat förtroende, där de i match efter match spelas högt upp i kedjehierarkin. Jag tvivlar inte på att de nämnda spelarna gör sitt yttersta, men tyvärr räcker det ju uppenbarligen inte.
Everberg har mäktat med blygsamma åtta poäng på 26 matcher (-8), medan en förväntad poänggörare som Zaar gjort blygsamma sex poäng på 25 matcher (-14). Det duger naturligtvis inte för spelare med deras höga löner och förväntade positioner i laget.
Mot den bakgrunden borde det vara hög tid att fatta lite obekväma beslut. När Tomas Mitell tog över Färjestad för några säsonger sedan, började han med att bänka ett par av lagets stora stjärnor. Han ville sända en signal till laget, att namnet på tröjan spelar ingen roll utan det är vad du uträttar på isen som avgör din plats i laget. Vi vet alla hur den säsongen slutade för Färjestad.
Frågan är om Roger Hansson & Co har auktoritet nog att fatta obekväma beslut? Jag är tveksam. Dels är Everberg och Zaar genuina Rögle-spelare, dels hoppas såklart tränarstaben på att det någon gång ska lossna för de här spelarna.
