Efter tre veckors ofrivillig frånvaro på grund av svår Covid 19 och efterföljande sjukhusvård i nio dygn, är det på nytt dags att försöka komma in i matchen igen med bloggen. Ber om ursäkt för uppehållet, men ibland styr man inte alltid över livets olika skeenden. Det finns massor av bra idéer och planer för hur vi ska kunna ta Röglesnack till nästa nivå, och ett led i det arbetet är att stärka upp teamet som arbetar med innehållet här.
Albin Bauer var den första pusselbiten som anslöt och nu lägger vi nästa sten i lagbygget för Röglesnack; Jens Leandersson. Jens är en välkänd profil i grönvita kretsar och har i olika sammanhang varit med och bidragit med sina kloka och insiktsfulla tankar kring Rögle och klubbens utveckling. Han har bloggat om Rögle på sidan Högrasitt under en period och den senaste tiden har han även varit en av deltagarna i podden Sektion G, där man med jämna mellanrum avhandlar det som sker i och runt vårt Rögle. Men om han får välja så är det tangentbordet och det skrivna ordet som är roligast. Vi tog ett snack med Jens för att höra lite om hans grönvita historia och vad han hoppas kunna bidra med på bloggen.
Vem är Jens Leandersson för de som inte känner dig?
– Jag är en familjefar med rötter i Klippan, som brinner för hockey i allmänhet och Rögle i synnerhet. Min son spelar ishockey i Tyringe, så min kontakt med sporten är både nära och vardaglig kan man väl säga.
Hur och varför blev det Rögle?
– Mitt Rögleintresse väcktes tidigt men det var först när jag var 15 år gammal som jag började åka ut och stå på ståplats. Jag sögs snabbt in i gemenskapen och blev en del av ståplatskulturen. Det sjöngs, vrålades och det var hemmamatcher och bortamatcher, blodet rusade grönt och vitt under flera år.
– Det var en speciell tid de säsongerna i början av 1990-talet. När livet påkallade uppmärksamhet med militärtjänstgöring och familj, blev besöken i ishallen avlägsna även om jag fortsatte att följa Rögle på håll. När jag sedan blev pappa tog jag med vår son på alla möjliga idrottsevenemang och av alla sporter valde han att börja spela ishockey, dock rent sent jämfört med andra barn. Inte nog med att han började spela ishockey, vi har åkt och tittat på Rögle sedan dess både hemma och på bortaplan. Mina gamla vänner från AIA fick mig till att börja skriva på bloggen Högrasitt och genom mitt jobb som copywriter skrev jag även om Rögle i tidningen Söderåsjournalen i samarbete med Rögle.
Starka band i Röglefamiljen
– Jag är optimist av naturen och har alltid sett möjligheterna. Det finns de som saknar lidandet och kvalbussarna, men jag föredrar framgångar och maskinen Rögle som nu har växt fram.
Vad hoppas du kunna bidra med på Röglesnack?
Hur går det i semifinalen för Rögle?
