Välj en sida

I morgon är det dags för säsongens tredje Skåne-derby i SHL, och för hemmalaget väntar en både fullsatt och förväntansfull Lindab Arena. Rögle kommer till matchen med tre raka segrar, och då inte minst den mycket övertygande bortavinsten mot Brynäs i lördags kväll. Precis som Daniel Rooth skrev i sin krönika efter matchen, kan jag inte heller minnas en bättre och mer gedigen genomförd bortamatch från Rögles sida. Var Brynäs ens ur egen zon under den andra perioden? Det var de ju så klart, men spelövertaget för de grönvita var massivt och matchen skulle varit avgjord långt innan Daniel Widing och Trevor Mingoia petade in Rögles andra och tredje mål för kvällen.

Malmö å sin sida kommer till derbyt efter en slätstruken insats mot Örebro. Normalt sett hemmastarka Malmö lyckades endast få iväg 14 skott på mål på tre perioder, och i analyserna efter matchen medgav assisterande tränaren Martin Filander att det var säsongens svagaste insats och att det därmed fanns vissa frågetecken vad gäller lagets form.

Då väntar alltså ett möte mellan ett hemmalag fullpumpat med självförtroende och ett bortalag i en begynnande formsvacka, vilket borde borga för tre säkra poäng för Rögles del. Men alla vi som följer Rögle och hockeyn vet att sporten sällan är så logisk, och derbymatcherna brukar dessutom leva ett eget liv. Vad som hänt i matcherna innan spelar liksom inte någon större roll, utan prestigen och adrenalinet är snarare det som styr när pucken väl släppts. Och faktum är att Höken från Malmö har lyckats skaffa sig ett litet mentalt övertag i just derbyna – åtminstone om man tittar på de senaste årens derbyn – med betydligt fler inspelade poäng än Rögle.

Sedan säsongen 2015/16 har lagen spelat totalt 14 derbyn, sju matcher i Ängelholm och sju i Malmö. Hemma i Lindab har Rögle tagit sammanlagt nio poäng av 21 möjliga och i Malmö har poängskörden varit sex pinnar av 21 möjliga. Rögles senaste hemmaseger togs i “vilda västern”-bataljen i inledningen av säsongen 2017/18, där Rögle till slut kunde avgöra till 8-7 på övertid. Och för senaste trepoängaren på hemmais får vi gå tillbaka till säsongen 2015/16, då Rögle faktiskt vann båda sina hemmamatcher mot Malmö (3-2 och 5-1).

Men sett till form och formkurvor, borde det den här gången vara dags att vingklippa Höken rejält. Bortsett från aktuell tabell, så ligger de grönvita före Malmö i samtliga formtabeller och räknar man bort de inledande fem omgångarna är Rögle utan tvekan ett av topplagen i den här serien. Så här ser topp-6 i tabellerna ut räknat på de 25, 20, 15 och 10 senaste omgångarna:

De senaste 25 omgångarna:
1. Luleå, 48 p
2. Färjestad, 47 p
3. Växjö, 45 p
4. Rögle, 44 p
5. Frölunda, 43 p
6. Brynäs, 42 p

De senaste 20 omgångarna:
1. Färjestad, 37 p
2. Luleå, 37 p
3. Rögle, 37 p
4. Växjö, 36 p
5. Brynäs, 35 p
6. Frölunda, 33 p

De senaste 15 omgångarna:
1. Växjö, 28 p
2. Färjestad, 27 p
3. HV 71, 26 p
4. Brynäs, 26 p
5. Rögle, 25 p
6. Skellefteå, 42 p

De senaste 10 omgångarna:
1. HV 71, 23 p
2. Linköping, 20 p
3. Färjestad, 18 p
4. Brynäs, 17 p
5. Frölunda, 17 p
6. Växjö, 16 p
(Rögle är 7:a med 15 inspelade poäng).

Den långsiktiga trenden är således ganska tydlig: Rögle är före Malmö i samtliga tabeller och har varit ett betydligt bättre hockeylag under ganska lång tid nu. Jag skulle därför bli mycket förvånad om inte Rögle tar sig i kapp och förbi rivalen Malmö inom de 5-10 närmaste omgångarna. Det krävs nog en rejält djup formsvacka om så inte ska bli fallet, samtidigt som Malmö måste höja sig några snäpp jämfört med den nivå de hållit de senaste månaderna.

Dagen innan match tränade varken Craig Schira eller Jakob Bondesson, vilket självklart är oroväckande. Om de inte kan spela står vi med en på pappret svagare backsida, där paret Bibic-Williamsson känns som den svagaste länken. Samtidigt brottas även Malmö med skador i sin backuppsättning, så den här typen av bortfall är ju en del av spelet. Förhoppningsvis kan Rögle rida vidare på det fina offensiva spelet från i lördags, för då lär det bli mer spel i anfallszon än i egen zon.

Vi tar gärna ett nytt säsongsbästa, både på isen och på läktarna. Eller hur?